Cyklistjävlar

Grrr vad jag blir förbannad på alla som måste hålla på att flänga fram på trottoarerna.
På cykel.
Jävla ofog är vad det är.
Det är inte det att de tar mer plats, för det gör de inte. Det är farten. På en gångbana/trottoar förväntar man sig att alla rör sig i ungefär samma hastighet. Jag blir lika rädd varje gång en cyklist kommer farande som ett jehu när jag sticker ut näsan genom dörren. Jag är inte det minsta övertygad om att den som cyklar alltid kan stanna på fläcken. Vad händer om man trampar fel, vinglar till eller viker av åt fel håll? Mer än en har fått uppsöka sjukhus för att de blivit påkörda av cyklister på trottoarer.
Jag har full förståelse för att man kanske inte vill vistas på gatan bland bilarna. För där råder en lag värre än djungelns. Men använd då för helvete de cykelbanor som finns! Dem är det gott om!
Det är lätt att tro att detta fenomen gäller en viss grupp i samhället. Icke. Alla cyklar på trottoaren. Barn. Pensionärer. Föräldrar med barn på pakethållaren.
Finns en viss risk för att det en dag står följande på löpsedeln; Cyklist allvarligt skadad av uppretad fotgängare. Denna fotgängare kan vara jag. Den som riskerar att få en käpp i hjulet är den idiot som kommer bakom mig och plingar med sin cykelklocka för att jag skall flytta mig så personen i fråga kan få fritt blås!
Vi kanske ska färga alla cykelbanor i en skarp tydlig kulör så att det liksom inte går att missta sig på vilket som är vad. För det verkar ju utan tvivel som att det är svårt att se skillnad på cykelbana/gångbana/trottoar.

I nästa avsnitt skall jag utgjuta mig över barnvagnar i bredd!

Kram