Monday monday

Måndag morgon.
Grått och kallt.
Fått upp sonen, sett till att han fått något matnyttigt i sig.
Skickat iväg honom till skolan med en uppmaning om att komma ihåg både det och det andra. Vilket han oftast glömmer. Jag hann inte skriva denna mening klart innan han stod i dörren igen för att hämta något han glömt. Skillnaden mellan mig och min son är att jag trots allt anstränger mig för att komma ihåg. Han har dessutom någon som påminner honom, det har inte jag.
Jag går från vardagsrummet mot köket i ett bestämt syfte, väl där har jag inte en aning om vad jag skulle där att göra. Bara att börja om från början. Jag får motion, om inte annat. Det olustiga med det taskiga minnet är att jag hur många gånger som helst lägger något på "ett bra ställe" för att jag skall komma ihåg. Gör jag det? Nej! Det finns saker som idag 8-10 år senare inte är funna. Problemet är att man letar på ställen som man tycker verkar rimliga. När saker försvinner ska man inte göra det, man skall leta på de mest osannolika ställena. Det är där de finns. Jag lovar. Vissa saker tror jag helt klart "beamar" (kommer inte på vad man säger på vårt språk) iväg sig till en annan dimension för att aldrig någonsin återvända. I går gjorde jag en arkeologisk utgrävning i ett av mina förråd (ja jag har flera) där fann jag saker som jag var övertygad om att jag inte hade. Jag var helt säker på att jag slängt dem. Icke. De har nog beamat sig tillbaka från tippen som kompensation för de som försvunnit eller något ditåt.

Oj, nu skall jag nog se till att få på mig lite vettiga kläder och packa ner det jag behöver inför dagens kurs. Hoppas hitta det förbenade lilla usb-minnet som jag förlade igår...
Tror jag skall ta fram ett snyggt senilsnöre för just mobila minnen, kanske ingen dum affärside.
Får se om jag kommer ihåg den.

Ha det bäst!
PussÅKram