I går var det en fjortis som kallad mig för hora. Jag blev mest full i skratt och tyckte att något bättre kunde hon väl kommit på? Jag borde i dessa tider ha blivit kränkt men det blev jag inte. Hon blev det nog, det var väl därför hon kallade mig hora. Hon blev kränkt eller vad jag nu ska kalla det av att jag råkade nudda vid henne när vi möttes på trottoaren. Själv märkte jag inget för då hade jag per automatik bett om ursäkt. När jag kommit 10 meter bort börjar hon yla för att påkalla min uppmärksamhet så jag ylar tillbaka och undrar om det är mig hon "talar" till. Jodå det var det. Hur kunde jag ha fräckheten att gå förbi och enligt henne gå på henne utan att be om ursäkt?! Va?!
Att jag hade undvikit att gå på hennes polare som gick baklänges (och således inte kunde se mig) och sedan tagit mig förbi henne och hennes 3 polare som gick på rad och inte flyttade sig en millimeter hade ingen som helst relevans i det hela.
När jag förflyttat mig ytterligare ett par meter längre bort så kom det: jävla HORA!
Så tråkigt det måste vara att växa upp i dag och konstant behöva känna att man måste hävda sig i tid och otid. Så trist det måste vara att det starkaste skällsordet man kan komma på att använda är hora.
Har de ingen synonymlära i skolan längre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar