torsdag 7 maj 2009

E du rent dum, eller?


Om man, låt säga 1975, hade sagt till en Kockumsarbetare att; på 2000-talet skulle det inte finnas något varv, ingen kran, dessutom skulle det bo folk i hamnen så hade han (eller hon med för den delen) tittat på en som om man kom från yttre rymden. Därefter hade man fått en lång utläggning om hur korkad man var.
Ett skruvat hus som skulle bli högre än alla andra hus i staden?! Svaret hade varit givet att det var den som påstod en sådan befängdhet som var vriden. Skruvad. Dum i nöttan. Bengaloo.
Bara en fubbick skulle komma på tanken att anlägga en jättebunker i betong som man ska åka bräda på fyra hjul i. Dumheter!
Tiden rusar förbi och ibland så blir jag blind i själva skeendet.
Jag hade nog inte heller kunnat drömma om att staden skulle se ut som den gör i dag när jag var 15 år. Malmö var en ful stad och skulle så förbli. Det hade man fått lära sig sedan barnsben. Ful och full av "bombhål" Och någon bättring skulle troligtvis inte upplevas i min människoålder. Basta!
Länge, länge gick jag omkring och tyckte att Malmö var den fulaste platsen på jorden. Kom någon och påstod något annat hävdade jag genast att personen i fråga nog behövde glasögon eller byta de som fanns. Var de påstridiga så visade jag på alla fula hus på Lugnet, drog med dem till Caroli, pekade på alla fula efterträdare jag kunde hitta. Själv såg jag aldrig ens det som faktiskt var fint. Som är fint.
I dag (sedan många år faktiskt) ser jag på Malmö med andra ögon, inte så att jag blundar för det fula absolut inte, men jag tar till mig det som är vackert och bra. Caroli och Lugnet ger mig fortfarande ångest och kommer nog att göra det resten av livet. Men här och där i staden dyker det upp nya byggnader som är fantastiskt fina och jag blir hur glad som helst. Dessutom är staden full av befintliga jättevackra hus. Tänkte härmed försöka visa på detta lite mera hädanefter.
Dagens bild får väl rätt och slätt visa på den expansion i hamnen som fortfarande pågår, kriser till trots.

PussÅKram

fredag 17 april 2009

Brännande


Jag har gjort det igen!
Plockat etternällor och bränt mig satan jävlar.
8 timmar efteråt bultar det fortfarande.

Experterna säger att tricket är att, så kallat plocka dem medhårs. Hur fan plockar man något som har "taggar" som står rätt ut, medhårs. (Föreställ er själva med orakade ben i ett par nylonstrumpor, krusbärseffekten.) Experterna säger också att när de hamnat i vatten så bränns de inte längre. Möjligtvis kokande vatten och då bränner man sig lik förbannat. Ibland undrar jag om expertisen plockat vitplister istället för nässlor?

Men det är väl så att vill man ha guldkant på tillvaron så får man jobba för det. Det går ju bra att plocka vanliga nässlor, men de smakar ju som att kyssa sin syster i jämförelse med sin kusin etternässlan. Klorofyll i sin bästa form. Liten elak och naggande god. Lånade sällskapets arbetshandskar, för vanliga trädgårdsvantar duger inte, samt gick lös med sax och fick ihop en full kasse. Nu är de förvällda och jag vågar ta i dem utan skyddsutrustning. Ska bli till en paj och självklart till soppa. Har redan gjort en omgång soppa med frikadeller.
De flesta har inte ätit denna fantastiska nyttoväxt. Men om ni mot förmodan tar mod till er och ger er ut i djungeln ska jag guida er väg köket. (Tänk bara på att inte plocka nällor i vägrenar eller på soptippar)
Skölj och rensa nällorna i ett par omgångar vatten, är ni av den åsikten att lite skit rensar magen hoppa då över det momentet. Förväll dem hastigt. Ta bort de största stabbarna. Fräs lök och vitlök (förslagsvis nedmonterat till bitar i hyfsad storlek) in en klick smör. Tillsätt en lagoma mängd grönsaksbuljong. I med hackade nällor. Kok upp. Mixa till en för dig sjysst konsistens. Smaka av med salt och peppar. Vill du ha en mustig variant kan du "spä" den med vispgrädde. Själv vill jag ha den klar med frikadeller och eller ägghalvor.
Njut! Det är inte bara gott, det är nyttigt också. Och vips, där tappade hälften av läsekretsen intresset. Men jag lovar det finns nyttiga saker som är goda!
Faktiskt.
På allvar.

Tro mig.
PussÅKram

måndag 13 april 2009

Premiär


Nu har den värsta krutröken lagt sig. Vrålen dämpats betydligt. Blommorna i rabatten har fått extra förstärkning av ljusblått som om de inte vore blåa nog i sig själv. Öldoften börjar tunnas ut och alla vi andra kan snart få plats på våra stamhak igen. Sorlet och pimplandet startade vid lunchtid för att eskalera vid 16-tiden för att sedan avta till det som man hör nu, enstaka fyllevrål; Forza Malmeeeö!

Jodå, visst hade väl även jag velat vara med om premiärmatch på den nya arenan, men plånboken tillåter inga utsvävningar just nu. Det får bli lite senare på säsongen. Är mäkta nyfiken på hur den känns, den nya. Den gamla var för tråkig så det är ju inte en dag för tidigt med en riktig fotbollsarena. Den ännu äldre är ju för liten för herrallsvenskan men ack så charmig. På gamla IP sitter man så nära att man känner linimentdoften från spelarna och innan bytet till konstgräs, doften från gräsmattan. Så det är ingen dålig arena som Malmös damer har som sin egen.

Det finns en sak som går igen på alla fotbollsmatcher. Gnället. Det precis likadant om det är herrar eller damer som spelar. Om de är stora eller små. Alla matcher hemsöks alltid av någon missnöjd jäkel som aldrig är nöjd. Det spelar ingen roll att laget vann med 2 mål. Målen gjordes i så fall på fel sätt. Fattar inte hur man pallar vara så negativ och dessutom plåga sig själv på detta vis vecka ut och vecka in. Fast de kanske har piskor och spikklubbor i garderoben som de gärna vill att deras partner ska använda på dem? Vad vet jag, det är kanske ren avkoppling för en masochist att sitta på läktaren och ondgöra sig över precis allt?!

Själv har jag haft en egen hejarklack. På gamla stadion. Utan att kunna spela boll. Inte illa.

måndag 6 april 2009

Nattlig utlösning


Tidigt i morse vaknade jag av ett jäkla kablam!
Lät som om någon sprängde en container i Folkets Park. Det gjorde de inte. Någon gillade inte att en av krogarna hade stängt så denna försökte tydligen öppna dörren själv med hjälp av explosiva ämnen.
Kanske var det en prostest mot att krogarna kanske snart bara får ha öppet till tre.
Kanske har någon något otalt med ägaren.
Kanske var det bara en felriktad fyrverkipjäs (enligt ägaren som säger sig vara chockad och absolut inte kan förstå detta illdåd) kanske råkade någon bara tappa en handgranat, eller vad det nu var, på trappan när de gick förbi tjugo i fyra i morse.
Jag vet inte.

Det är märkligt många i den här staden och i landet i övrigt också för den delen, som får bilar och egendomar sprängda i småbitar. Folk får knivar i magen och ryggen de blir skjutna lite här och där, de blir kidnappade och misshandlade. Gemensamt för alla är de har ingen som helst jävla aning om varför detta drabbade just dem. Det är alltid ett misstag. Själva är de rena och oskyldiga som lamm inför påskslakten.
Det som bekymrar mig mest är min egen reaktion på det hela. Den är ganska ljum. Jaha nu är idioterna igång och förgör varandra igen. Fine by me. Ha ihjäl varandra och låt det gå undan!
För det är ju faktiskt så att de flesta kriminella är puckon, på riktigt, det är inte bara som de framställs på film. Det är korkade män (i de allra flesta fall, dock inte alltid, det finns korkade kriminella brudar också!) oftast utrustade med alldeles för stora egon och för mycket eller ibland för lite pengar. Plus lite vapen och allehanda sprängämnen. Tyvärr har de en benägenhet att vilja avlägsna sina fiender från planetens yta. Men först vill de gärna ha lite slantar, ibland mycket slantar. Därför spränger man lite först för att visa att man minsann menar allvar. Man skjuter någon i knäet eller rispar dem tillräckligt mycket med en kniv för att de ska förstå allvaret.
Men då uppenbaras detta faktum gång på gång att det är alltid fel snubbe man skjutit, fel kille man börjat strimla. Fel ägares ställe man lekte kemilektion med.
Allt enligt offren.

Vilket omedelbart får mig att tänka på påsken.
Oskyldiga lamm
Uppståndelse.
Om att kasta första stenen etc.
Och vips så var jag strax tillbaka på Möllevången igen!
Och nej, jag tänker inte flytta.
Och ja, jag får väl vara en oansvarig mor då.
Och nej, det där med att kasta första stenen har väl inte direkt någon påskanknytning det bara passade mina syften.

PussÅKram!