Nattlig utlösning

Tidigt i morse vaknade jag av ett jäkla kablam!
Lät som om någon sprängde en container i Folkets Park. Det gjorde de inte. Någon gillade inte att en av krogarna hade stängt så denna försökte tydligen öppna dörren själv med hjälp av explosiva ämnen.
Kanske var det en prostest mot att krogarna kanske snart bara får ha öppet till tre.
Kanske har någon något otalt med ägaren.
Kanske var det bara en felriktad fyrverkipjäs (enligt ägaren som säger sig vara chockad och absolut inte kan förstå detta illdåd) kanske råkade någon bara tappa en handgranat, eller vad det nu var, på trappan när de gick förbi tjugo i fyra i morse.
Jag vet inte.
Det är märkligt många i den här staden och i landet i övrigt också för den delen, som får bilar och egendomar sprängda i småbitar. Folk får knivar i magen och ryggen de blir skjutna lite här och där, de blir kidnappade och misshandlade. Gemensamt för alla är de har ingen som helst jävla aning om varför detta drabbade just dem. Det är alltid ett misstag. Själva är de rena och oskyldiga som lamm inför påskslakten.
Det som bekymrar mig mest är min egen reaktion på det hela. Den är ganska ljum. Jaha nu är idioterna igång och förgör varandra igen. Fine by me. Ha ihjäl varandra och låt det gå undan!
För det är ju faktiskt så att de flesta kriminella är puckon, på riktigt, det är inte bara som de framställs på film. Det är korkade män (i de allra flesta fall, dock inte alltid, det finns korkade kriminella brudar också!) oftast utrustade med alldeles för stora egon och för mycket eller ibland för lite pengar. Plus lite vapen och allehanda sprängämnen. Tyvärr har de en benägenhet att vilja avlägsna sina fiender från planetens yta. Men först vill de gärna ha lite slantar, ibland mycket slantar. Därför spränger man lite först för att visa att man minsann menar allvar. Man skjuter någon i knäet eller rispar dem tillräckligt mycket med en kniv för att de ska förstå allvaret.
Men då uppenbaras detta faktum gång på gång att det är alltid fel snubbe man skjutit, fel kille man börjat strimla. Fel ägares ställe man lekte kemilektion med.
Allt enligt offren.
Vilket omedelbart får mig att tänka på påsken.
Oskyldiga lamm
Uppståndelse.
Om att kasta första stenen etc.
Och vips så var jag strax tillbaka på Möllevången igen!
Och nej, jag tänker inte flytta.
Och ja, jag får väl vara en oansvarig mor då.
Och nej, det där med att kasta första stenen har väl inte direkt någon påskanknytning det bara passade mina syften.

PussÅKram!