Stranden är klart överreklamerad. Full med ungar som vill bada men inte får, barn som inte vill bada men av någon anledning har föräldrar som tycker tvärtom. 17-tutton musikanläggningar som konkurrerar med varandra, ingen av dem spelar något du gillar. Det luktar för jävligt av all kokosolja som folk smörjer in sig med som dessutom drar dit alla jävla flugor som vill bita en. Det som knastrar mellan tänderna när du tar en tugga av den ljumma vattenmelonen är inte kärnor, det är sand, sand som följer med dig hem, sand som finns i alla upptänkliga och icke dito gömmor. Du har sand mellan tårna, mellan benen, i naveln, i armvecken och halsgropen, du har sand i näsa öron och hårbotten. För att inte tala om all sand som finns i filtar handdukar etc etc. All denna sand hamnar så småningom i ditt hem, som ett mindre Sahara. Ett jäkligt litet Sahara men dock. När sommaren är över kan man skyffla upp alltihopa i en rullebör och köra tillbaks det. Tyvärr är ju parkerna också ute ur leken tack vare alla gåsajävlar. Gåsarna i sig går väl att stå ut med men skiten de lämnar efter sig är mer tveksam.
Alltså kvarstår uteserveringarna! Där man kan få en kall öl, en kopp nylagat gott kaffe eller något kallt läskande som inte innehåller sand. Man slipper skrikiga ungar och vrålande radioapparater, tyvärr händer det att de jobbiga kidsens föräldrar dyker upp och förfriskar sig lite i överkant och blir lika jobbiga som sina ungar.
Men vid det laget har jag gått hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar